Jag har som inte direkt något vettigt att skriva just nu känner jag. Ibland kommer orden av sig själv och jag har massor att berätta och saker att skriva mina åsikter om men ibland är det helt dött i min hjärna. Tror att jag ibland tänker för mycket, så det blir kortslutning. Men ni måste ju ändå få något spännande här på bloggen :) Så jag har fotat min bebis med sina hittils vunna rosetter. 4 stycken :) 3 av dem är utställningsrosetter och en är agility. Det är faktiskt en för varje tävling jag varit på.. Hoppas att jag håller samma takt i kommande utställningar och tävlingar :P Minst en rosett per gång ;) Duktig hund!



Från höger:

• Vår första agilityrosett. Tog vi nu den 24/10 på den inofficiella agilitytävlingen i Jokkmokk då vi kom 3:a i ett lopp :)
• Den rosa är en CK-rosett (Certifikatkvalitet) från internationella Midnattssolsutställningen 11/7. Det är den bästa rosetten vi har fått hittils, enligt mig ;) Under den utställningen skulle Aite även fått Reserv-CACIB om det inte vore för att han var för ung ;/ Vi kom tvåa i bästa hanklass! :D
• Nästa rosett, lila, fick vi på den nationella utställningen i Piteå 18/7 Det är en HP-rosett som betyder Hederspris :) Domaren tyckte att Aite behövde växa till sig lite
• Sist men inte minst, en till HP-rosett. Den fick vi på vår allra första utställning. Den gången var det Stina som gick med honom, och det var en inoffare här i Gällivare 29/5. Det var inte så många hundar vilket gjorde att Aite automatiskt blev BIR-valp (bäst i rasen valp).

Nu vet ni det :) Kanske någon rosett-bög som finner detta intressant ;) Hehe.
Nu ska jag och Aite städa.
/Helena

Vilken härlig dag det har varit idag :) Det började med att jag vaknade innan klockan ringde. Det märks att det börjar bli vinter, jag vaknar alltid tidigt under vintern.. tvärt emot vad alla andra verkar göra.. typ Therese. Iallafall, när jag hade vaknar så gick jag och Aite ut på en långprommis à 50 minuter. Hemskt skönt. När vi började gå var det mörkt ute men när vi kom hem hade det ljusnat :)

Efter dusch, fix och frukost bestående av kanelbulla begav jag mig till jobbet. Tiden bara flög iväg och helt plötsligt var klockan 13. Skönt med kort dag! När jag kom hem gick jag en sväng med Aite. Därefter värmde jag köttfärspaj som jag avnjöt i soffan. När jag hade ätit fick jag matkoma och somnade. Tanken var att jag skulle bada Aite under eftermiddagen men jag sov mer än en timma och när jag väl vaknade orkade jag inte röra en fena. Tillslut lyckades jag samla nog med kraft för att resa mig upp och gå till datorn.

Blablabla....

Nu blev jag trött.
Iallafall så har kvällen inte heller varit särskilt produktiv men ändå så där skön.. Det enda vettiga jag och Aite har gjort nu är att vi har promenerat med Stina, Oskar och Rasmus. Det blev också en långpromenad à 50 minuter. hehe.

Nu sova. hejdå.

Om en halvtimme sätter jag mig i bilen tillsammans med Kadja, Stina och hundar. Min och Aites första agilitytävling äger nämligen rum idag. Ska bli väldigt spännande. Jag är inte ett dugg nervös ännu, jag tror att jag har fått lite blodad tand av utställningarna i somras. Haha.. nä, nog kommer jag bli jättenervös när jag väl är där. Men jag ska bara ta det som en rolig grej och se det som bra träning :) Det kommer nog gå bra..

Nu måste jag äta. /Helena

..kommer lille Barffas.. hihi :)

Igår kväll kom vi hem igen. Jag slockande ungefär i hallen.. hehe. Nej men jag och min älskade hund (som blev väldigt glad att se mig, höll på äta upp mitt ansikte och skällde glädjeskall) somnade i stort sett direkt jag kom hem. Jag ides inte ens öppna väskan. Idag står den fortfarande ouppackad och kommer nog att få göra det tills ikväll. Jag jobbar nämligen heldag idag.

Nej, nu måste jag fixa mig och sen åka till jobbet. Jag ska berätta om hela helgen i ett senare inlägg :)

/H

Åh, det är så roligt när det går bra och man ser framsteg. Jag och Aite var på lydnadsträningen ikväll och våran fot-gång börjar bli bättre. Platsliggningen gick också bra, det jag måste träna mer på där är att när jag kommer tillbaka till honom så får han INTE sätta sig förän jag ger honom tillåtelse. Han har en tendes att sätta sig så fort jag kommer. Så nu är det ett steg tillbaka. Jag har börja belöna honom när jag kommer tillbaka och han ligger, sen säger jag sitt och belönar igen. Det verkar han förstå :)

Något annat som jag också kan berätta är att jag har lärt min hund att skälla på kommando. Först insåg han inte riktigt att jag faktiskt ville att han skulle skälla.. Det som har varit så förbjudet.. När han sen (efter ungefär 5 minuter, lättlärd hund!) insåg att det faktiskt var okej att skälla när matte säger Voff så tyckte han ju att det var skitkul.. Tyvärr så testar han ju skälla nu så fort han inte fattar vad det är jag vill.. hmf. Måste se till att han förstår att det bara är när jag säger Voff som han ska skälla, och inte annars :P

Träning, träning och mer träning är det ju som gäller! :) Jag ska ABSOLUT INTE ge upp i vinter och skylla på att det är för kallt, för mycket snö eller för mörkt ute. Jag ska ut och träna med min kära Aite. Vi ska fortsätta göra framsteg trots kylan ;) Okej, är det nu -30 så kanske vi tränar inomhus. hehe.

Agilityn däremot blir ju svår att ordna. Jag ska iallafall se till att hinna träna en massa nu innan den 24 då det är inoffare i Jokkmokk. Jag har fortfarande inte anmält mig men nog lär jag ju göra det och åka dit och testa tävla.. Som Evelina sa så spelar det ju ingen roll om man kör fast hunden inte kan alla hinder. Det är ju liksom bara en inoffare ;) Men det är ju roligare om Aite hinner bli säkrare på vippbrädan och klarar att ta släptunneln själv.. Jag känner pressen :P

Nu är det snart dags att gå och sova. Imorgon är en ny dag med jobb, styrelsemöte och annat skoj!

/Helena & Aite

Vad heter din hund? Aite
Varför valde du just det namnet och vilka andra namn funderade du på? För att det är ett fint namn som är lätt att säga, och har en mening bakom. Aite betyder "partner" på Japanska. Jag hade namn som Aiko, Jojje och Midas i tankarna också..
När är din hund född? 2009-08-20
Vilken ras är det och vilken färg har den? Japansk spets, han är helvit, från topp till tå.
Vad väger din hund? Ungefär 6,6 kg.
Var köpte du hunden och vad kostade den? Köpte honom i Sthlm på en kennel. 10 000 kr fick jag ge, men det var det värt!
Varför valde du just den rasen? För att den är otroligt fin, allergivänlig, behändig storlek, lättlärd, följer med på allt men kräver inte särskilt mycket, lättskött päls, frisk ras i sig.. det fanns många anledningar!
Har du deltagit i några tävlingar med hunden? Än så länge har jag "bara" ställt ut honom med fina resultat men till våren debuterar vi mest troligt på agilityplanen också. Beroende på hur långt vi kommer med lydnaden så är det kanske också aktuellt med tävling.
Är hunden rädd för något? Ja, han tycker att hundar som är större än han själv är läskiga. Dammsugaren är heller ingen hit.
Vill du ha fler hundar av samma ras? JA! 
Kan hunden några konster och lydnad? Ja, han är ju min egen lilla cirkushund! :P
Jag utmanar följande: Alla som vill! :)

Hundvalpar - den enda kärleken som kan köpas för pengar

Imorse när jag var ute på morgonpromenad så kände jag för att gå en roligare promenad. Så jag frågade min syster om vi ska prompa upp på Dundret :) Sagt och gjort, nu är vi snart på väl. Gud vad härligt det ska bli! :) Solen har ju till och med fått för sig att kika fram..

Hejdå!

SPÅR:

Sporten för den sanna individualisten! Kan utövas utan att man behöver ta hänsyn till andra människor, något som du ser som ett stort plus. Spårmänniskan vet alltid själv bäst, och eftersom ingen annan följer med ut i skogen, är spår den överlägsna grenen vad gäller bortförklaringar -ingen annan än DU vet ju vad som egentligen hände därute i skogen! Ingen ser heller alla dina misslyckanden, utan det är helt upp till ditt eget rymliga samvete hur du vill beskriva att din träning gått! (Vissa spårmänniskor medtager alltid extra apporter och spårslut för att kunna dölja ett eventuellt misslyckande -även på tävling!)

Viktiga karaktärsdrag: ensamvarg, duktig på att räkna steg och pinnar, skarp syn (du tar apporten, inte hunden), måttligt terränggående, bra att hitta på undanflykter. Hemsk sångröst för att skrämma bort älgar är ett plus!

SÖK:

Spårets motsats! Perfekt för dig som vill studera hur människor fungerar i grupp -intriger, maktbalans, skiftande ledarskap. En bra övning för framtida deltagande i "Expedition Robinsson", du kommer garanterat att vilja rösta bort minst en deltagare per träningstillfälle! Bra sport för den som inte har så bra lokalsinne -även den vimsigaste brukar hitta de 50 metrarna till mittstigen efter någon timme. Söket har nackdelen att alla andra i gruppen vet exakt hur uselt din hund går -men samtidigt har du fördelen av att kunna skylla alla dessa misstag på de andra i gruppen! Usla figgar och slarv på stigen kan ju få det bästa sökhundsämne att tappa sugen! Hade du bara en bättre grupp så...

Viktiga karaktärsdrag: älskar att argumentera, bra på att skylla på andra, mycket terränggående (älskar du att kasta dig utför ett stup och hala bergshällar i 100 knyck är sök den enda sanna grenen för dig!), klarar av att ligga still i en snödriva eller inlåst i en nedgrävd låda hur länge som helst utan att förfrysa eller drabbas av klaustrofobi.

RAPPORT:

Grenen för de sanna latmaskarna! Du låter hunden och hjälpföraren göra hela jobbet och sitter själv och fikar på A-stationen! En rapportmänniska bör ha mycket is i magen och gärna leva efter tesen "Går det så går det", för hunden kommer du inte att se skymten av under hela träningspasset. En stor förkärlek för att sitta och fika, filosofera eller halvsova långa stunder i sträck är meriterande. Kommer inte hunden tillbaka, kan du hitta på vilka förklaringar som helst -ingen har ju sett den ute på sträckan, så hur skulle de andra i gänget kunna avgöra vad som är sant eller ej!?

Viktiga karaktärsdrag: lugn, lat, optimist. Tar dagen (och träningen) som den kommer. Förkärlek för långa fikapauser.

SKYDDS:

Grenen för dem som egentligen ville bli yrkesmilitär eller poliser eller bara vanliga väktare men som i själva verket inte ens får bli dörrvakt på stans värsta sylta. En stor förkärlek för militärgrönt och kamouflage är ett måste! Du tycker inte om att träningsmetoderna ändrats de senaste 30 år, och du förstår fortfarande inte vad alla dessa sällskapshundar har på Brukshundklubben att göra!? Du har mycket svårt att känna igen andra raser än schäfer och börjar gärna dina argument med "på MIN tid..." eller "det var bättre förr!" och du tillhör det lilla fåtal som tycker att Gällivarehäng faktiskt är riktigt snyggt... En perfekt sport för den som vill fylla sin bil med munkorgar, skyddsärmar och andra attiraljer som visar att du är en sann bruksmänniska!

Viktiga karaktärsdrag: självsäker, dryg, bakåtsträvande. Förmåga att se ner på alla andra grenar. Macho. Uppskattar hunddressyr a la 60-talet...

LYDNAD:

Grenen för dig som inte vill ta ett steg själv utan att bli kommenderad! Passar alla utan fantasi och initiativförmåga, träningen utförs med slavisk noggrannhet och förändras aldrig. I lydnaden riskerar du aldrig att behöva bege dig ut i skogen, utan kan tryggt stanna kvar på din klippta gräsmatta eller klubbens lydnadsplan. Kräver minimal kondis och smidighet av föraren. Passar den som inte vill att hunden ska tänka och arbeta självständigt utan bara lyda! Perfekt gren för att få låta hunden sota för alla dina misslyckanden, taskiga självkänsla och maktbegär. Äntligen har du fått någon som till och med du kan bestämma över och hunsa med!

Viktiga karaktärsdrag: dålig självkänsla, maktgalen, långsint, fantasilös. Måste uppskatta att traggla samma trista moment om och om igen. Förmåga att ta order från andra utan att tänka själv.

AGILITY:

Grenen för dig som inbillar dig att du visst kan springa lika snabbt som din hund, samt skrika och vifta med armarna på samma gång! Du är den ständige optimisten som tror att trots att din hund diskat ut sig i tre lopp på raken, så kommer den ändå att vinna i det fjärde (och svåraste) loppet! Hoppet överger dig aldrig, däremot överger dig ofta flåset, och ibland hunden. Men du är lika glad för det. Det kommer ju fler lopp.

"om inte..." säger du så fort du klivit av banan. Du har tusen förklaringar på vad som blev fel och varför. Du är expert på att se alla domarmissa och vet så väl att den ena klon faktiskt var på kontaktfältet så det så! Du tävlar för det mesta för att träffa andra glada optimister -som inte heller kommer någon vart med sina hundar. Du tycker att det borde delas ut fler och större priser och tar glatt emot jumborosetter.

Viktiga karaktärsdrag: älskar att springa och bli svettig, förmåga att både vifta, skrika och hoppa upp och ner samtidigt när hunden diskar sig, duktig på bortförklaringar, rosett-bög.

IPO:

Grenen för dig som misslyckas i andra bruksgrenar och som snabbt behöver återställa ditt självförtroende -i IPO kan alla bli världsmästare, för än så länge så är du garanterat ensam på din klubb att tävla i den grenen! Ett klart övertag! Eftersom ingen annan förstår din träning, kan de inte heller se dina misstag, och om de tror sig se några sådana så förklarar du att "nere på KONTINENTEN" så vill man minsann ha hundar som gör precis som din! (Lugn, du behöver inte varit på "kontinenten" för att använda detta knep, det räcker med att ha hört någon annan säga att det är så...) IPO har även fördelen att spåren går i maklig takt över välklippta gräsmattor -ingen risk att tvingas få bra kondition eller bli terränggående. Även den fetaste tysk klarar av dem, så du kommer inte att ha något problem! IPO är snäppet bättre än skydds för den pryltokige; här finns milliarder livsviktiga prylar att köpa och hänga upp på hundburen! Och det bästa av allt; du måste byta ut dem så fort du hör om något nytt "nere på KONTINENTEN"!

Viktiga karaktärsdrag: missförstådd världsmästare, macho, pryltokig, förakta svensk-skyddet och anse att allt som kommer utifrån automatiskt måste vara bättre än det vi redan har hemma i Sverige. Kunna hitta på egna skojiga termer när ord som "drifter" och "belastningsbar" börjar kännas uttjatade...

Jag tänkte att ni ska få lära känna min vovvis lite bättre genom att läsa lite snabbfakta om honom ;) Hihi.

Visste ni att Aite..
..heter Artic Fox´s Snowhite Free i stamtavlan?
..har 4 syskon (tre bröder, en syster)?
..var rumsren vid 13 veckors ålder?
..luktar sig själv i rumpan när han har fisit?
..älskar fötter?
..brukade äta bajs när han var valp?
..tycker om att klättra?
..slickar sin tass efter att ha kliat sig i örat?
..tycker att det är svinkul när folk klär på sig?
..gillar morötter och paprika?
..får så kallade pudelrusningar (rusar runt i cirklar)?
..börjar skälla när man säger "Vem kommer"?
..ogillar att vara i famnen för långa stunder?
..kan gå rätt långa sträckor på 2 ben?
..älskar att bada?
..tycker om katter?
..gärna sov på rygg när han var valp?
..ogillar klotången?
..inte riktigt gillar fulla människor?
..tjuvnaffsar i händerna när han blir glad?
..trivs utomhus fast det är -20?
..har problem med torra tassar under vintern?

Det får räcka för idag :)
Nu vet ni en massa sjuuuukt spääännade saker om min Aite ;)
Jag tycker att ALLA SOM VILL gör en liknande lista om sin hund!
Berätta om din hunds egenheter ;) Skriv sen en kommentar i min blogg så att jag får läsa om era vovvar :)

/Helena

Det känns som att det är dags för lite bilder i bloggen. Den här bilden är från när han var 5 månader, visst är det stor skillnad på nu och då? Han var mycket smalare i ansiktet, och så hade han kortare men tjockare päls. Han hade ju fortfarande kvar valppälsen, men började få riktig päls också :P



Bilden nedan är tagen då Aite var 6 månader. Otroligt nog så tog jag bilden med min mobilkamera.. Och den blev ju riktigt tydlig och bra, trots att han sprang som en tok :P Men visst ser man honom dålig när det är vinter? Allt man ser är ett par mörka ögon och en svart nos :P

Ikväll har jag suttit hemma hos min syster i Leipojärvi och surrat. Hon och hennes sambo har många gånger pratat om att skaffa hund och nu har ämnet kommit på tapeterna igen. Min syster är allergisk så det måste ju vara en hund som hon klarar av. Hennes kille vill ha en hund som han inte kan ha ihjäl genom att råka sätta sig på den. Båda vill att det ska vara en arbetsvillig och mentalt stark hund. Så i helgen ska dem åka och titta på valpar, riesenschnauzer-valpar! Jag håller alla tummar och tår för att systeryster tål valpisarna och att Aite därmed kan få en ny lekkompis.. en STOR lekkompis ;)

På tal om sånna här roligheter så kan jag nog inte hålla mig längre. Nu är det dags för er att få veta en liten hemlis. Hihi. Om ganska precis 4 veckor åker jag till Umeå, och med mig hem har jag något nytt! :D

Hemlizzzzz!

Alla de där zzzz, betyder att jag är trött och tänker gå sova. Ni får inte veta något mer! MOAHAHA. Godnatt!

Alla hundar, oavsett ras, behöver få aktivering och stimulans. Tyvärr så är det ju så att alla inte får den möjligheten. Jag tycker att hunden ska få arbeta, och lära sig saker. Hundar är ju byggda för att jobba.. och alla hundar mår bra av att få en uppgift. Även den minsta vovven. Att bara ta med sin hund på promenader, och kanske låta den träffa grannens hund någon gång då och då, tycker jag är ett tråkigt hundliv. Både för hunden och för människan. Det finns ju så otroligt mycket du kan göra med din hund. Allt från viltspår till freestyle. Möjligheterna är oändliga. Låt din hund få uppleva världen, använda sina sinnen och jobba med dig. Det mår båda gott av!

Jag skriver det här för att jag började tänka på folk och fä. Hehe. Nej men jag började faktiskt tänka på folk som har hund. En del är otroligt engegerade och riktiga hundmänniskor, medan andra är.. mindre engegerade. Jag tycker ärligt talat synd om hundar som inte vet mer om världen än området den bor på. Det är egoistiskt av oss människor att ta en hund och sedan inte låta den vara hund.. Visst, sällskapsdjur i all ära, men hur mår hunden egentligen? Nog tror jag att alla hundar skulle må bra av att få vara mer än bara någons sällskap. Hur kommer det sig till exempel att småhundar ofta har dåligt rykte som ouppfostrade och bjäbbiga? De stackars hundarna får bara sitta i någons knä/väska hela dagarna. Inte undra på att de blir som de blir... De har en massa energi som aldrig får komma ut.

Nu har jag fått ventilera lite.

/Helena

Nu ska jag bege mig till jobbet. Jag slutar 18:15. Då är det gasen i botten hem och slänga i sig mat och byta kläder som gäller. 19:15 ska vi träffas med HU och prata om resan till styrelseutbildningen :) Och direkt efter det är det lydnadsträning. Jag har dock lite ångest, för jag har inte tränat nå mer fot med Aite.. Men det är ju det träningskvällarna är till för :P Att träna!

Nu måste jag åka :)
Hejdå!

Hundträning idag gick riktigt bra. Aite var taggad och riktigt duktig när vi körde agility. Det blev lite platsliggning och inkallning också. Jennifers vovve var också duktig. Trots sina 8 år på nacken så var King riktigt glad och sprallig. Tänka sig att det går att lära gamla hundar att sitta.. King har varit på agilitybanan en gång tidigare, och det är flera år sen. Idag så fick han springa genom tunnlar och det var ju inga problem alls! Duktiga hundar :)

Vet ni vad som också gick bra? Aite och King tillsammans. King kan visst vara lite grinig mot andra hanhundar, och Aite är ju som bekant rädd för hundar som är större.. King är ju dessutom väldigt mycket större än Aite, men det verkade inte besvära min lilla fis. Han var försiktig, men nyfiken och lite busig. Han ville leka men ändå inte ;)