Så här ser min hund ut när jag går hemifrån nu mera.. Han har börjat förstå att han kommer bli lämnad några timmar varje dag, och hans svans och blick säger väl tydligt att han inte tycker att det är roligt? För att vara en spets så kan jag säga att svansen är låg, väldigt låg.. det där är nog näst intill det lägsta han kan hålla svansen. Man kan ju alltså säga att han har svansen mellan benen. Aite är fortfarande världens duktigaste på att vara ensam hemma. Han verkar sova mest hela tiden.. man ser iallafall inte hans framfart :P Men det är inge kul att lämna en hund som ser ut som på bilden!

När jag blir stor ska jag ha ett jobb där jag får ha med mina hundar (ja, plural i framtiden). Eller ett jobb där man kan vara hemma mycket. Hundar är flockdjur, och jag är ett flockdjur, jag vill ha min flock runt om mig!

På tal om att ha sina vovvsingar runt om sig så kan ni ju nu få mitt utlovade snyftinlägg:
Jag har aldrig varit borta från Aite mer än en natt. Den längsta sträckan som jag rest utan Aite är till Luleå. Alla andra gånger har han fått vara med. Han har följt med mig till Piteå, Kalix, Haparanda, Umeå och Malå. Den längsta tiden jag har varit borta från min vovvsing är nog ungefär 36 timmar.  I helgen ska jag alltså till Stockholm på styrelseutbildning med Hundungdom, och jag kommer vara borta från AiteBaite i typ 60 timmar. Det är länge! 3 dagar, och 2 nätter. Jag är ju van vid att alltid ha Aite runt mig. Det är ju liksom bara jag och han. Han är ju min sambo..

Okej, jag är nojig ;P Jag vet att han kommer ha det superbra hos mina päron. Han kommer få springa ute på gården, jaga ekorrar och ta långpromenader. Så kommer han bli bortskämd med god mat och leksaker också..

Snyft.