Imorse när jag vaknade så var jag irriterad. Det händer mycket sällan måste jag få säga. Folk brukar störa sig på mig för att jag är så morgonpigg och alltid är världens solstråle på mornarna. Men vissa gånger så vaknar även jag upp och känner mig less, irriterad och sur.. Så var det alltså denna morgon. Det känns inte ens som att jag hade något speciellt anledning till det? Nåväl. Min irritation gjorde att den annars så sköna morgonpromenaden kändes jobbig och jag låg länge i sängen och tänkte om jag verkligen skulle orka. Till slut så tog jag mig själv i kragen och Aite i kopplet och promenerade ut. Under hela promenaden var jag irriterad. Och jag blev irriterad på mig själv för att jag var irriterad. Sen gick min irritation ut över Aite. Han var duktig och snäll som vanligt men han höll sig hela tiden en bra bit ifrån mig. Inte så konstigt kanske, han kände förmodligen att jag inte var på världens bästa humör. Iallafall så blev jag ju irriterad på honom för att han var så långt borta hela tiden. Och så blev jag än en gång irriterad på mig själv för att jag var irriterad på honom utan anledning. Ja, allt blev en ond cirkel.

När jag kom hem ställde jag mig i duschen. Min hud blev helt ni vet, skrumpen på en gång och torr. Så då kunde jag ju inte låta bli att störa mig på det heller, och det faktum att jag inte hade någon bra hudkräm hemma. När det började bli dags för frukost så ville jag inte ha någon frukost för min aptit var lika med noll. Det kändes jobbigt att klä på sig, jobbigt att sminka sig och jobbigt att åka till jobbet.

Tack och lov så var det som att all irritation försvann när jag klev innanför dörren på jobbet. Jag vet inte vad som hände, men jag visste väl att det skulle bli en rolig dag med massor av saker att göra. Och jag trivs på mitt jobb så det kändes bara skönt att komma dit. Hela tiden jag jobbade så var jag glad och positiv, som vanligt.

Men när jag kom hem igen så blev jag less. Vid det här laget så var jag inte irriterad längre, utan bara less. Jag undrar om jag håller på bli sjuk? Jag har stått och förberett middagen i en timme och diskat och sånt, och nu är jag helt slut. Jag skulle nog kunna somna sittandes. Och aptiten finns fortfarande inte. Jag har dessutom en känsla av att jag har misslyckats totalt med middagen. Lasagne skulle det bli men när jag provsmakade så höll jag på kräkas. HM. Familjen får väl avgöra. Dem kommer hit om en timme.. om det är oätligt blir det säkert Thai eller Husmans istället :P

Jag hoppas att min kväll blir bättre, dock så tvivlar jag.. Jag har nämligen bokat tid i tvättstugan klockan 17. Utan energi så kan något så simpelt som att tvätta bli riktigt tungt.

Vad jag behöver är något roligt men lugnt att sysselsätta mig med. Typ en ny mobil, en superbra kamera.. eller något annat som man kan lägga ner en massa tid på utan att det är jobbigt :p

Nu ska jag sluta klaga. Visst vet ni att ni kunde sluta läsa detta inlägg redan efter första meningen? Om det är någon som har orkat sig ner hit så kan ni ju lämna en kommentar. Isåfall så har ni vunnit en lasagne av mig.. hehe

/Helena