Idag träffade Aite en katt för första gången. Det är en katt som bor på området. Jag har sett den strosa omkring flera gånger men det här var första gången vi fick närkontakt. Jag hade Aite lös när jag var på väg från bilen in i lägenheten och jag märkte att han stannade och tittade på någonting just innan vi skulle gå in. När jag gick närmare så såg jag katten komma smygandes runt hörnet. Aite blev ju genast intresserad och jag fick ju genast lite smått panik. "Tänk om katten blir rädd för Aite och springer iväg? Då springer ju Aite efter!" "Tänk om katten inte tycker om Aite och klöser honom?!". Jag röt NEJ åt Aite och han vände och började gå mot mig. Sedan stannade han upp och tittade på katten igen. Det märktes verkligen att han var nyfiken på vad detta var för filur.. och katten var tydligen lika nyfiken den med för sakta men säkert kom den fram till Aite och Katt och Hund nosade på varandra. När de hade gjort de så sa jag åt Aite att det var bra och att vi skulle gå. Han följde med mig men jag såg att han gärna hade stannat kvar och bekantat sig med den konstiga varelsen. Han tog god tid på sig att gå till dörren :P

Jag måste erkänna att jag aldrig har tyckt särskilt bra om katter. Jag har tyckt att katter har varit lömska, oberäkneliga och lite smått obehagliga. I och för sig vet jag ju varför jag alltid har tänkt så om katter. När jag var liten blev jag klöst av en katt och min far har alltid pratat illa om katter :P Men faktiskt så har jag på senare dar börja tycka att även dessa djur är ganska faschinerande, och härliga. Det är inte länge sedan jag tänkte att det vore kul med en katt också.. Tyvärr så vet jag verkligen ingenting om dem. Tur att jag ska läsa en kurs i hund och kattetologi då :P Efter den kursen kanske jag är redo för en familjemedlem som säger mjau istället för voff.

Ofta har jag fått frågan: Hund eller katt-människa?
Jag har alltid svarat HUND! såklart..
Men kan man kanske vara både och?
Eller BLI både och? :P