Imorse låg jag och läste lite i en hundbok. Där stod det bland annat om ensamhetsträning. När Aite kom till mig så var han extremt "mammig". Han var hela tiden runt fötterna på mig och såg han mig inte så började han gnälla, yla och skrika. Jag kunde inte ens stänga dörren när jag kissade utan att han blev jätteledsen. Och när jag skulle duscha fick jag ringa in förstärkning som kom och kollade till honom under tiden. Jag insåg snabbt att det var ohållbart och att jag var tvungen att börja med ensamhetsträningen ganska direkt. Jag började träna Aite att vara ensam efter ungefär 2 veckor. Alltså när han var drygt 10 veckor gammal. Då började vi bara lite försiktigt. Tillexempel så gick jag in på toaletten, stängde dörren någon sekund bara sen öppnade jag den igen. Sedan ökade jag på tiden. Jag stängde dörren, väntade tills Aite slutade yla sen öppnade jag dörren igen. Jag tränade även på att vi var i olika rum. I min förra bostad var det öppet mellan de olika våningarna. Så ibland gick jag till övervåningen och lät honom vara kvar på nedervåningen. Han kunde se mig men inte komma till mig. Även där väntade jag med att gå ner igen tills Aite blivit lugn.

Efter ett tag så började jag även gå ut genom ytterdörren och komma tillbaka igen. Från början var jag bara borta någon minut och jag har alltid sett till att ensamhetsträna när Aite har varit trött. Jag ville inte att han skulle vara uppspelt och pigg när jag lämnade honom, utan jag vill ju att han ska lära sig att när matte är borta så sover man. Jag har alltid kört på att jag inte ska gå tillbaka förän jag hör att han är tyst. Det gjorde jag för att han inte ska lära sig att jag kommer om han ylar och gnäller. Jag tränade på detta minst en gång om dagen och jag kunde hela tiden öka tiden. När jag kunde lämna honom ensam 15 minuter så var jag väldigt stolt ;) Vi gjorde nästan hela tiden framsteg så jag kunde öka tiden med några minuter åt gången. Jag minns att en gång så var jag tvungen att minska tiden igen under några dagar. Förmodligen så lämnade jag honom när han hade för mycket energi och absolut ville vara med mig. Jag tror att det gäller att man tar det lugnt och går sakta fram. Då får man nog en hund som är lugn och bekväm med att vara ensam.

Något annat jag alltid har varit noga med är hur jag hälsar på Aite när jag kommer hem igen och hur jag gör när jag går. När jag går från honom och ska vara borta ett tag så ser jag först och främst till att han är rastad och gärna lite trött. Jag har även valt att alltid säga "Hejdå Aite, matte kommer snart" när jag går. Vid det här laget så vet han att när jag säger det så ska han vara själv ett tag. Jag tror att det är väldigt viktigt hur man hälsar på sin hund när man kommer hem igen. Jag har alltid försökt att bara vara neutral.. Även fast han är MEGAGLAD och hoppar och är alldeles överlycklig så har jag bara sagt "Hej gubben", klätt av mig och låtsats som att det inte är något speciellt med att jag kommer in genom dörren.

All den här träningen har gett otroliga resultat. Jag är jättestolt över hur duktig Aite är på att vara själv. Från början ylade han bara jag gick på toaletten men nu klarar han av att vara ensam flera timmar. Vet ni vad han gör när jag är borta? Han sover. Han har ALDRIG gjort något dumt när han varit ensam. När jag kommer hem så reser han sig upp, gäspar, sträcker på sig och kommer fram och nosar på mig. Ibland gör han inte ens det. Ibland reser han bara på sig och går och lägger sig på ett nytt ställe.

Jag har lärt Aite att det inte är någon Big Deal att jag går ut genom dörren och kommer in igen någon timme senare. Han vet att när matte går då lägger man sig ner och sover :)

Hur är era vovvar när dem är själv? Har ni ensamhetstränat på andra sätt? Berätta gärna :)

/Helena